Torsdag

Ponera att du missat träningen, den första för övrigt, av den där grejen du älskar så mycket. Ponera vidare att det berodde på att du inte kollade upp tidtabellen för bussen och att du, istället för att göra det du älskar, vandrat hem i ösregnet och dyblöt komma in genom dörren och utstråla sju sorger och åtta bedrövelser.

Så kan vi ponera.

Jag vet inte varför jag är så sjukt besviken över att ha missat grapplingen. Det känns ungefär som när man missat en bra fest och det är det enda som pratas om dagarna efteråt och du bara har dig själv att skylla. Tänk såhär: Flytta fram julafton 5 dagar och se vad ungen säger. Typ så känner jag.

Får ta nya tag tills nästa pass. Min metaforiska julafton har blivit förskjuten till på tisdag. 5 dagar kvar. Då ska jag vara med. Jävlar vad jag ska vara med.