Solomon Kane

På 90-talet kom två av de bästa datorspel som gjorts: Diablo och Diablo II. När jag säger “bästa” så menar jag dock inte “perfekta”, eftersom de hade sina brister. Allt peka-klicka-peka-klicka-klicka-klicka-peka-klicka till exempel, blev så småningom väldigt enformigt.
 

Men trots dessa svagheter så har jag aldrig stött på spel som varit så atmosfäriska. Spelen utspelade sig under något slags mörk medeltid där ondskans alla krafter var på väg att svepa fram över jorden. I första spelet anlände man till en liten nedgången by som drabbats av hårda tider – allt var dystert, regnigt och uppgivet – och därifrån gav man sig sedan ut i ödemarkerna för att tampas med gastar, demoner, zombies och vansinnigt folk.
 

Med det sagt.

Jag snubblade precis över trailern till en film – Solomon Kane – som känns som en Diablo-rip off. Kom igen – en fördömd själ som vandrar fram över mörka, dystra landskap och slåss mot allsköns obehagliga övernaturligheter? Sedan insåg jag Solomon Kane tydligen var en av Robert E. Howards (mannen som gav oss Conan!) skapelser. Lite väl långsökt då att påstå att filmen var en Diablo-rip off eftersom… tja, Diablo kom på 90-talet och Howard dog 1936.