8 dagar, så länge stod jag ut. Det var ren tortyr, magen krånglade och fingrarna började klia direkt jag såg en dator. Jag klarar det helt enkelt inte längre tänkte jag. IPRED-lagen, nu skiter jag i den. Tankar på serier som vanligt nu och det känns BRA. Men inte speciellt tryggt.
Köpte ett nytt halvårskort på inpuls igår, riktigt skönt att träna efter att ha varit sjuk så pass länge. Men du har ju alltid varit sjuk, tänker ni. Ja men hallå, förkyld. Äh ni fattar ändå inte.. Jag tränade i alla fall. Enough.
Hur glad blir man inte när man kommer hem till Lokes skrik!!? Jag blir då hur glad som helst, då kände man knappt av att man varit så trött i armarna att man knappt kunde klicka busskortet för bara 20 minuter sedan. Senare på kvällen ringer Daniel och hör om vi inte ska se Fast and Furious, den fjärde i raden, som går på bio. Jag är snabbare än ett skollat underliv att svara ja. Och filmen då, var den sevärd?
Ja.
Herregud, ja.
Duon från första filmen var med, Vin diesel och O'Connor. Första scenen var absurt bra. Filmens helhet präglades av snygga muskelbilar, pengar, race och hämnd i massor, mer än så säger jag inte. Filmen var lite förvirrande i början dock, Han (Lite tjorvigt det där, han heter Han och vin Diesel heter Dom, kan bli kul när man pratar om filmen) var med, och han dog ju i Tokyo drift. Daniel tyckte inte den var fullt så bra som jag får det att låta, men jag tyckte den var värd de 95 kronorna och får klara 4/5 stjärnor av mig.
Mötte henne på skolan i tisdags, och vi log mot varandra.
Inget säger nåt, vi bara låter blickarna mötas och ler menande.
Det ögonblicket räckte för att göra mig snurrig resten den av dagen.
Shit vad är det som händer med mig? Det här var jag verkligen inte beredd på.

På skolan kommer en klasskamrat fram
"Du ser inte ut att må bra, hur är det Per?"
Det gjorde jag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar